Igår, som jag skrivit, åkte vi ner till Göteborg.
Jag,mamma,Adde,Moster Sara och Morbror Anders åkte.
När vi kom fram till Östra sjukhuset gick vi bort till Bårhuset. Dom släppte in oss hos Morfar,
där han låg på en säng..
Hans ögon var öppna, han hade vänsterhanden över den högra. Han var kall.
När jag satt där, satt jag bara och väntade på att han skulle vrida på huvudet å säga "hej!".. men det kunde man bara fortsätta att hoppas på.
Vi tände ett varsitt ljus för morfar..
Mamma bad oss lägga handen på hans bröst.. Först gjorde sara det, sedan gjorde jag det. Allt man kände var bröstkorgen..
Det såg verkligen inte ut som det var morfar som låg där...
I 20 minuter satt vi där inne, tysta, och bara tittade på morfar.
I 20 minuter satt vi där inne, tysta, och bara tittade på morfar.
men det kändes som vi satt där en evighet..
Det känns fortfarande inte verkligt.. det känns som att morfar finns kvar i Göteborg, och att vi ska åka å hälsa på honom snart igen!
Men det vi ska göra i göteborg, är väl Begravningen...
Han kommer föralltid finns i våra hjärtan.. alltid finns med oss.
Han har det bra nu..
Efter att vi var på Bårhuset för att ta farväl, åkte vi till Irma.. Hon gav oss stooora kramar när vi kom. Bjöd på fika ute på deras lilla bakgård.. pratade lite.
Efter att vi var på Bårhuset för att ta farväl, åkte vi till Irma.. Hon gav oss stooora kramar när vi kom. Bjöd på fika ute på deras lilla bakgård.. pratade lite.
Sedan skulle mamma och Irma skriva upp vad som ska stå på dödsannonsen.. då började Irma gråta. =/ jag tycker så synd om henne.. och det var jobbigt att se henne gråta.
Fick även med mig ett kort på morfar hem,som jag ska rama in och ställa bredvid min säng..
Jag saknar dig Morfar, Jag tänker på dig <3